lost.my.sentence.

igår vankades det festligheter hos Andreas och inte förrän idag vid 2 blev jag människa igen.
att man aldrig lär sig. men kul hade vi i alla fall, galet kul! tack för de!

idag är vi på't igen. fast det blir lugnt för min del. vi blir ett gäng tjejer som spenderar kvällen hos Kajsa med god mat och förmodligen många skratt. jag kommer sitta och räkna hur många år, månader och dagar det är kvar tills jag får stå på ett flak och skrika åt alla hur jävla bra jag är. hö hö. men nu måste jag sätta fart, ska försöka få ansiktet att se någorlunda mänskligt ut. wish me luck...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0